Hem / Long Track Speedskating

Long Track Speedskating

Long Track Speedskating utövas på is med skridskor. Sporten går ut på att deltagarna skrinnar en förutbestämd sträcka så snabbt som möjligt. Long Track Speedskating har varit OS-gren sedan 1924 (herrar) och 1960 (damer).

Tävlingssystem 

Internationella tävlingar för Long Track arrangeras på en 400 meters oval och genomförs i fyra huvudsakliga former:  

  •  Enskild distans
  •  Sammanlagda distanser 
  •  Team persuit
  •  Masstart
  •  Team sprint

I samband med distanstävlingar såsom Distans-VM och de Olympiska spelen är det den aktives enskilda prestation på den specifika distansen som räknas. Det vill säga att den aktive som åker snabbast på respektive distans koras till vinnare. Ett distansmästerskap kan arrangeras mellan tre till fyra dagar och under OS arrangeras tävlingarna under period på 15 dagar.

Sammanlagda tävlingar såsom Europamästerskap och Världsmästerskap avgörs mellan två till tre dagar och man tävlar mellan 1-2 distanser per dag. I alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per 500 meter på varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 meter divideras med tre och tiden i sekunder på 3 000 meter divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner. 

Vid lagtempo tävlar man i tremannalag där sluttiden beräknas på den sista åkaren i mål. Herrarna tävlar i 8 varv som motsvarar 3200m, damerna tävlar i 6 varv som motsvarar 2400m. 

Vid masstart tävlar man med max två åkare per nation samtidigt. Herrarna tävlar i 20 varv och damerna tävlar i 16 varv. Under ett antal varv i tävlingen delas spurtpoäng ut. Den åkaren som har samlat mest poäng efter målgång vinner.  

Banorna

Long Track Speedskating utövas traditionellt på en isad oval som mäter 400 meter i distans. Radien på kurvorna skiljer sig åt från en löparbana som används vid friidrott. 

Tidigare tävlade man ofta på utomhusbanor även på världsnivå. Tillexempel spolades is på Nya Ullevi, för övrigt världens första konstfrusna 400 meters-bana för Long Track Speedskating. Men sedan slutet av 1980-talet hålls alltfler större tävlingar i inomhushallar.

Till olympiska vinterspelen 1988 i Calgary byggdes en inomhusanläggning med 400 meters-bana, och för första gången hölls de olympiska Longt Track tävlingarna inomhus. Numera går nästan samtliga internationella mästerskap inomhus. Sedan 1994 i Hamar har skridskotävlingarna vid olympiska vinterspelen avgjorts inomhus varje gång. Det är numer ett krav. 

Samtliga isar vid internationella tävlingar är konstfrusna dvs. isen hålls kyld genom ett aggregat som kontrollerar isens temperatur. Idag finns två arenor som klassas som höglandsbanor och dessa är placerade i Salt Lake City, USA, Calgary, Kanada och Urumqi, Kina. Övriga inomhusarenor är klassade som låglandsbanor. Höglandsbanorna  har i regel snabbare isar i jämförelse mot låglandsbanor, pga ett lägre luftmotstånd. Samtliga världsrekord för damer och herrar är noterade på höglandsbanor.

I Sverige arrangeras tävlingar såväl inom- som utomhus på både konstfrusen- och naturis. Sverige saknar per idag en traditionell inomhusanläggning som har en 400 meters oval av  internationell standard. De tävlingar som arrangeras inomhus är i bandyarenor där ovalen är 250 meter. I Göteborg finns en 400 metersbana som är täckt med tak och väggar men den är inte helt täckt och saknar ventilation och värme. Den typ av bana kallas för Semi-covered. 

Mästerskap 

I Long Track Speedskating arrangeras följande internationella mästerskap:

  • Distans VM
  • Sprint VM
  • Allround VM
  • Europamästerskap
  • Olympiska spelen

När OS infaller arrangeras inte Distans VM eftersom konceptet för Distans VM är det samma för OS. I Sverige arrangeras följande mästerskap:

  • Sprint SM för juniorer och seniorer
  • Allround SM för juniorer och seniorer
  • Stafett och Lagtempo SM för klubblag
  • Masstarts SM
  • Marathon SM 
  • Ungdoms SM
  • Veteran SM

För juniorer, seniorer och veteraner genomförs en SM-helg som avgörs under tre dagar.

Olympiska spelen

Olympiska spelen genomförs under en period på 15 dagar.  OS räknas som en serie enskilda distanstävlingar.  Mellan de enskilda tävlingarna finns vilodagar inlagda. Sedan de Olympiska spelen i Turin 2006 har man följt samma koncept och tävlingsschema. Masstart blev en del av det olympiska programmet under OS 2018 samt att enbart kör ett 500m lopp från tidigare två.

Till de Olympiska spelen i Sotji 2014 var gränsen satt till att 100 st herrar fick deltaga och 80 st damer vilket innebär ett maxantal på 180 st aktiva. Maximalt får varje nation ställa upp med 10 st damer och 10 st herrar. På distanserna 500m, 1000m, 1500m får varje nation maximalt ställa upp med fyra åkare för damer respektive herrar. Distanserna 3000m damer, 5000m och 10000m för herrar får varje nation ställa upp med maximalt tre åkare. Uttagningen gällande antalet aktiva för respektive nation och distans förutsätter att respektive nation har uppfyllt dom speciella krav som ställs för bli tilldelad maximalt antal kvotplatserna. Tävlingsmomentet Lagtempo gjorde debut i OS sammanhang i Turin 2006 med ett nytt och lyckat koncept.

Distans VM

Distans VM avgörs varje säsong förutom då det är OS och pågår under period på fyra dagar. Åkaren med den snabbaste tiden för respektive distans koras till världsmästare. Tävlingen sker i distanserna:

  • Herrar: 1x500m, 1000m, 1500m, 5000m, 10000m, lagtempo och masstart.
  • Damer: 1x500m, 1000m, 1500m, 3000m, 5000m, lagtempo och masstart.

Sprint VM

Sprint VM avgörs varje säsong och räknas som en sammanlagd tävling efter distanserna 2 x 500m och 2 x 1000m. Tävlingarna genomförs under en period på två dagar och det är åkaren som efter fyra distanser har den lägsta tidspoängen vinner.  För att få deltaga på Sprint VM måste den aktive först klarat av uppsatta kvaltider för både 500m och 1000m. Tidigare säsonger har varje nation haft minst 1 kvotplats och nytt för säsong 2014-2015 är 13 kvotplatser för damer respektive herrar redan är kvoterade genom den sammanlagda resultatlistan från Sprint-VM 2014. Resterande platser delas ut i samband med en världscuptävling under säsong sista världscup som arrangeras i slutet av januari. Totalt får 32 åkare deltaga för damer respektive herrar och varje nation får maximalt ställa upp med tre aktiva per kön. 

Allround VM

Allround VM avgörs varje säsong och räknas som en sammanlagd tävling och genomförs oftast under tre dagar. Mästaren koras efter fyra distanser och den åkaren som har lägst tidspoäng vinner. För att få deltaga på Allround VM måste den aktive först klarat av uppsatta kvaltider samt att nationen måste fått en kvotplats tilldelad av ISU för deltagande. 

Europeiska mästerskapen

Europeiska mästerskapen avgörs varje säsong och räknas som en sammanlagd tävling och genomförs oftast under tre dagar. Mästaren koras efter fyra distanser och den åkaren som har lägst tidspoäng vinner. 

För att få deltaga på de Europeiska mästerskapen (EM) måste den aktive först klarat av uppsatta kvaltider och nytt för säsongen 2016-2017 är att man kvalar till EM genom de fyra första världscuperna. EM kommer from 2017 och vart annat år växlas mellan en sammanlagd tävling till att vara ett distansmästerskap. Nytt för EM 2017 är också att tävlingen genomförs även för spintåkare och inte bara allroundåkare.

Världscup

Världscupen arrangeras genom en serie av sex deltävlingar med följande distanser, tillfällen och antal starter för respektive klass: 

500m Damer & Herrar 6st tillfällen - 12st lopp

1000m Damer & Herrar 6st tillfällen - 12st lopp

1500m: Damer & Herrar 6st tillfällen - 6st lopp

Långdistans Damer & Herrar 6st tillfällen - 6st lopp

Masstart Damer & Herrar 6st tillfällen - 6st lopp

Lagtempo Damer & Herrar 3st tillfällen - 3st lopp

(För damer klassas distanserna 3000m och 5000m och 5000m och 10.000m för herrar som långdistans)

Världscupen räknas som en distanstävling där åkaren samlar världscuppoäng per enskild distans under de sex deltävlingarna. Den åkare med högst sammanlagda poäng efter världscupfinal tar hem totalsegern. Världscupen fungerar också som ett kval till distans-VM där de fjorton bästa åkarna på poäng garanteras en plats i Distans VM. Under en OS säsong fungerar de fyra första världscuperna som kval till de OS. När världscuperna är avverkade sammanställs en rankinglista med aktiva som klarat av ISU´s uppsatta kvalsystem. Rankinglistan omvandlas därefter till kvotplatser som visar vilka nationer som ges möjlighet att deltaga på de Olympiska spelen. Kvotplatsen/-erna är där med inte personliga utan tillfaller nation och där varje Nationellt Olympisk Kommitté (NOC) fattar det slutgiltiga beskedet. Inför ett Olympisk spel arrangerar större nationer som exempelvis Holland sina egna uttagningstävlingar för att tillsätta de kvoter man har fått tilldelad.