Hem / Long Track Speedskating / Tävling / Regler & riktlinjer

Regler & riktlinjer

Vilka distanser tävlas på?

Traditionellt sätt tävlar man på följande distanser: 500m, 1000m, 1500m, 3000m, 5000m, 10000m Masstart, Lagtempo, Team sprint och Stafett. Samtliga distanser från 500m till 10000m kan startas parvis eller i kvartetter. Gällande distanser för mästerskap hänvisar vi till gällande SM-reglementet för Long track Speed skating. Det förekommer också att man tävlar på 100m, 250m, 300m och 400m. Arrnagören av en nationell tävling väljer själv vilka distanser man väljer att genomföra. Likaså ifall man ska genomföra andra alternativa tävlingsformer.

Hur gör man en startlista?

Parsammansättningen för en distans kan tas fram antingen genom lottning eller genom seedning. Parsammansättningen tas fram av av utsedd skiljedomare för tävlingen. För att underlätta administrationen tilldelas i regel varje åkare under tävlingen ett individuellt nummer. Om parsammansättningen tas fram genom lottning delas åkarna för avsedd distans in i grupper, vanligtvis om åtta eller fyra åkare utgående från deras rankningstider. Gruppen med de lägst rankade åkarna (sämst rankningstider) ska starta först och gruppen med de högst rankade åkarna (bäst rankningstider) ska starta sist. Lottningen sker gruppvis där den först dragna åkaren startar på innerbana i gruppens första par och den andra dragna åkaren startar på ytterbanan i gruppens första par. Därefter fylls paren i gruppen på samma sätt till dess att samtliga åkare i gruppen har lottats in i ett par. Då går man vidare  och lottar nästa grupp. Vid lottning så kan endast gruppen med de lägst rankade åkarna (sämst rankningstider) bestå av ojämnt antal åkare, om så är fallet blir den först dragna åkaren i denna grupp en ensamåkare i första paret på innerbana. Manuell lottning genomförs oftast genom att man lägger gruppens samtliga åkares nummer i en skål eller liknande. Numren blandas runt i skålen och därefter plockas et nummer åt gången. Första numret som dras kontrolleras mot åkarens namn. Den hamnar då i gruppens första par på innebana. Den andra siffran som dras ska placeras på ytterbanan i första par osv. Lottning kan också ske med hjälp av lottningsprogram. Parsammansättning kan också tas fram genom seedning utgående från tid eller poäng. Då tävlar den bäst rankade åkaren mot den näst bäst rankade åkaren, den tredje rankade åkaren mot den fjärde rankade osv. Parsammansättningen sätts ihop med omvänd startordning så att den bäst rankade åkaren startar i sista par för distansen på innerbanan och den näst bäst rankade åkaren startar i samma par fast på ytterbanan osv. Gällande lottning för SM-tävlingar hänvisar vi till SM-reglementet för Long track Speed skating.

Hur gör man en resultatlista?

Att göra en resultatlista efter en tävling kan se ut på olika sätt. Det vanliga är att man sammanställer varje åkares sluttider på genomförd distans. Snabbast tid är lika med plats 1 och därefter blir det en fallande ordning. Om tävlingen genomförs i en kombination av olika distanser använder man sig av skridskopoäng. Skridskopoängens utformning baseras alltid på 500m. Om en åkare tar sig i mål på en tid på 40.00 sekunder innerbär det 40.00 poäng. På 1000m delar man sluttiden genom 2 osv. Den åkare som har lägst antal skridskopoäng när tävlingen är genomförd utses som segrare. Från 12år och yngre,  genomförs klassificeras åkarna från A till Ö med barnens förnamn dvs ingen tidsklassificering. 

Vilka banor tävlar man på?

I Sverige tävlas det på 250m, 333m och 400m banor. Ett krav är att banan är måttkontrollerad. Kontakta din kommun och anläggning för få hjälp med målning av banan. Banor kan vara konstfrusna och av naturis samt förlagda inomhus eller utomhus. För SM-tävlingar godkänns 250m eller 333m bana för Ungdoms-SM medan SM för junior, senior och veteran ska genomföras på 333m eller 400m bana.

Skridskobanans olika områden

Startområdet

Startområdet har två linjer uppmarkerat vilket är området som åkaren ska vara placerad i för att göra sig klar för starten. Starten kallar fram åkare till startområdet genom blåsa i en visselpipa och säger därefter Gå till start. På detta kommando ska åkarna göra sig klara genom att placera sina skridskor bakom den främre startlinjen. Skulle någon utav åkarna placera sin skridsko eller hand/händer på startlinjen och detta uppmärksammas av starten så ska startern kalla tillbaka åkarna och göra om proceduren. Det kan leda till en tjuvstart. Efter att starten har sagt Gå till start följer nästa kommando Färdiga. Åkarna ska då gå ner i startposition och stå stilla. Skulle någon utav åkarna vara i rörelse eller åka i väg innan startskottet har smällt av leder det till tjuvstart och då görs startproceduren om. När åkarna står stilla så smäller startskottet och då är loppet igång. Skulle det bli en tjuvstart så kan starten antingen skjuta två gånger med pistolen alternativt blåsa i sin visselpipa. Efter första tjuvstarten så är den åkaren som utförde tjuvstarten varnad och skulle någon utav åkarna tjuvstarta ytterligare en gång så blir den åkaren diskvalificerad och får inte lov att starta på distansen. Det kan skilja sig på startområde och dess utformning om man tävlar på en 250m eller 333m bana men principen och reglerna ska vara det samma. 

Växlingsrakan

En åkare ska alltid växla bana när man tävlar och detta görs på växlingsrakan. När man tävlar på en 400m bana och på distanserna 1000m och 1500m startar man på växlingsrakan och då ska man inte växla bana direkt utan man måste ha åkt 1 varv innan första växlingen sker. Om en åkare glömmer växla bana så leder det till diskvalificering och inget resultat erhålls. På övriga distanser sker växlingen skall ske mellan markerad konor som indikerar start av växlingsrakan och tills nästa kon som indikerar slut på växlingsrakan.då åkaren befinner sig på växlingsrakan. Om två åkare kommer ut samtidigt på växlingsrakan säger regeln att det är åkaren som kommer från ytterbanan som ska har företräde att växla först. Annars är det den åkaren med högst fart som är först som ska växla bana. Man får inte lov att hindra eller stänga åkvägen för motståndaren, vilket kan leda till diskvalificering. Växlingsrakans längd för 250m och 333m skiljer sig i jämförelse mot en 400m bana men principen och reglerna är de samma. 

Vid en eventuell diskvalificering ska skiljedomaren meddela beslutet till berörd åkare och ansvarig coach. Det är alltid skiljedomaren som har det sista ordet och ska också ha fört dialog med assisterande skiljedomare samt växlingsdomaren innan beslutet fattas. Om det finns kamera och möjlighet till videogranskning så får skiljedomaren lov att titta på dessa bilder innan beslut fattas. Kamera och videogranskning ska då erhållas av utsedd arrangör eller TV-team som är ansvarig för tävlingen. En utomstående från exempelvis publik eller annan tränare från respektive klubb eller landslag kan inte filma för att sedan lämna över materialet till skiljedomaren.

I lagtempo, team sprint och masstart växlar man inte bana i jämförelse som individuella lopp. I lagtempo och team sprint tävlar man bara på innerbanan medans man i masstart ges möjlighet att nyttja samtliga banor inklusive uppvärmningsbanan. På 3 x 1000m stafett växlar man banor precis som om det vore ett individuellt lopp.

Ingång till kurvan och slutet av raksträckan
För att markera att raksträckan är slut och att kurvan påbörjas ska detta markeras med konor på respektive sida av banan. Detta gör det möjligt för åkaren att förbereda sig mot att placera sig rätt på banan och förbereda sig mot att svänga. Skulle åkaren slå bort konan kan detta leda till diskvalificering eftersom åkaren har varit utanför åkbanan.

Målområdet

När åkarna närmar sig mål så finns två målområden (400m bana). Det ena är uppmarkerat i mitten av upploppsrakan och är målgång för 1000m, Lagtempo, Team-sprint och Stafett medan de övriga distanserna har målgång i slutet av upploppsrakan. De sista 5 metrarna vid målområdet kan också måla upp med linjer i isen. Dessa 5 linjer ska vara 1 meters mellanrum och är till större nytta då man använder sig av manuell tidtagning. Detta är inget krav att linjerna målas upp och beslutet ligger hos ismakaren att fatta det beslutet. 

Målgången måste vara kontrollerad och där den främre skridskon måste ha kontakt med isen. Skulle man utföra en sk. Kick finish där skridskon inte har kontakt med isen så kan detta leda till diskvalificering. Skulle det vara extremt jämnt mellan åkare och det saknas eltidtagning eller transponders ska det finnas en måldomare som beslutar vem som vann loppet.  Det kan skilja sig på målområde och dess utformning om man tävlar på en 250m eller 333m bana men principen och regler ska vara det samma.

Coachens område
På varje bana ska det vara uppmarkerat en linje som är till för utsedda coacher att hålla sig inom i samband med att dess aktiva tävlar. I detta område får coachen visa varvtider alternativt coacha och när deras aktiva har tävlat färdigt ska man lämna området genom att befinna sig på innerplan (coaches area) eller utanför tävlingsbanorna. Man får inte befinna sig i området om man inte har åkare som tävlar. På distanserna 500m och 1000m får endast 1 coach per åkare vara i området medan man har rätt och möjlighet till 2 vid 1500m och längre. Undantag är då det genomförs kvartettstart då man endast får ha en coach per åkare. En coach eller tränare får heller inte åka runt på uppvärmningsbanan i samband med tävling. Uppvärmningsbanan är enbart till för åkarna, skulle det vara så att att åkaren och coachen behöver utbyta några ord måste den aktiva stanna där coachen är placerad dvs i närheten av coaches area eller i ett område där man inte stör tävlingen. Skulle en coach bryta mot reglerna vad gäller att hålla sig inom området alternativt finnas i området fast man inte har åkare som tävlar kan en varning utfärdas vilket kan leda till att man inte har rätt att befinna sig på isen och coacha. Beslutet fattas av skiljedomaren.

Läs mer om ISU´s Special Regulations Technical Rules Speed Skating.pdf