Hem / Långfärdsskridsko / Utrustning

Utrustning

Skridskor och skor

Det finns en mängd varianter av skridskor och tillhörande skor för långfärdsskridskoåkning. Vi kan dela upp utrustningen som behövs för att åka i tre områden:

  • Skenor
  • Bindningar
  • Skor (kängor eller pjäxor)

Skenor

Det finns många olika typer av skenor framtagna för långfärdsskridskoåkning. Material, utformning och profiler skiljer sig åt. Vissa är lite bredare vilket ger åkaren bättre möjlighet till balans men samtidigt blir skenorna lite tyngre. Det finns även lättare varianter av skenor för den som föredrar att åka fortare. 

Skenorna har även olika längder och radieslipning som passar olika åkare och åkstilar bättre eller sämre. 

Bindningar

Traditionellt sett har långfärdsskridskor åkts med fast häl. Det vill säga att bindningen fäster i skon både fram och bak och hela tiden håller fotsulan fast mot skenan. Det finns olika typer av fasta bindningar, exempelvis rembindningar eller pumpbindningar. 

Nu för tiden dominerar dock åkning med tåbindningar som erbjuder åkaren att ha hälen lös. Det ökar fotens rörelseförmåga. De vanligaste tåbindningarna är NNN BC som är kompatibla med grövre skor som även passar för turskidåkning. Även NNN bindningar för vanliga skatepjäxor fungerar.   

Skor

Beroende på val av skenor och bindningar kan olika typer av skor väljas. Vid åkning med fast häl kan grövre kängor eller vandringskängor användas. 

Vid åkning med lös häl kan också olika skor användas beroende på val av bindning. En grövre pjäxa som är varm och stabil med NNN BC sula är att föredra vid motions och rekreationsåkning. Dessa pjäxor erbjuder bra komfort och är enkla att gå i utanför isen. 

För den som vill åka lätt och snabbt är en skatepjäxa att föredra, samma typ av pjäxa som vid längdskidåkning.

Oavsett vilken typ av sko som används är det viktigt att den är stabil. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är skons värmande förmåga. Extra värme och isolation kan skapas genom överdrag. 

Kläder

Klädernas grundfunktion är att hålla dig varm och torr. Genom att klä dig i flera tunna skikt kan du snabbt reglera kroppstemperaturen när vädret eller intensiteten i aktiviteten skiftar. Det brukar kallas för flerskiktsprincipen eller lager på lager-principen. 

Lager 1 - Fukttransport

Lagret närmast kroppen har en viktig funktion i att hålla dig torr genom att transportera bort fukt från kroppen som skapas vid rörelse. Underställ ska vara i ull- eller syntetmaterial med god förmåga att transportera fukt. En stor fördel med ull är att det värmer trots att det blir fuktigt.

Kom ihåg att även använda underkläder i ull eller syntetmaterial för en trevligare upplevelse. Bomull är inte att rekommendera då det suger åt sig fukt, blir kallt och kan orsaka skav. 

Lager 2 - Värmande

Det värmande lagret. Vid lågintensiva aktiviteter eller vid riktigt kalla temperaturer kan det vara skönt att ha ett lager som hjälper kroppen att hålla värmen i from av en tröja eller skjorta. Blir vädret varmare eller intensiteten ökar kan du behöva reglera klädseln för att inte bli svettig och blöt inifrån. Använd gärna plagg med knappar eller dragkedja som går att öppna upp för en gradvis reglering. Ull eller fleece är bra material att använda. 

Lager 3 - Skyddande

De så kallade skalplaggen ska skydda mot vind, nederbörd och kyla. Plaggen bör vara rymliga och skydda känsliga delar av kroppen extra mycket. 

Jackan bör vara utrustad med ventilationsmöjligheter så att överskottsvärme snabbt kan vädras ut. Rymliga fickor är också bra för förvaring av olika förnödenheter som du behöver snabb access till. En rymlig huva som skyddar ansikte från vind och nederbörd är att föredra. 

Även byxorna ska stå emot vind och väta samt vara smidiga och rörliga så att du inte hämmas i dina kroppsrörelser. 

Lager 4 - Extra isolering

När aktiviteten upphör, som vid exempelvis fikarasten, är det viktigt att ha med förstärkningsplagg som gör att du kan behålla en behaglig kroppstemperatur även fast du sitter helt stilla. En extra tröja som placeras under skaljackan kan vara ett alternativ. En tjockare jacka, gärna i dun, som sätts utanpå skaljackan är ett utmärkt plagg för att behålla värmen. Även benen kan vilja ha extra plagg i form av ett par tjockare byxor eller täck-kjol. 

Tänk på att isolera kroppen från markkyla genom att använda ett sittunderlag. 

Säkerhetsutrustning

Isdubbar

Isdubbar ska alltid vara med på isen! Isdubbarna används för att ta dig upp på isen från vattnet och bort från svagare is genom att hugga dess spetsar i isen och dra kroppen framåt. Isdubbarna ska sitta runt halsen högt upp och utanpå alla kläder. Dem ska vara enkla att nå och använda även med tjocka handskar på. 

På isdubbarna ska det finnas en visselpipa av plast, utan kula. En kula riskerar att frysa fast och bli obrukbar. Visselpipan används för att påkalla hjälp vid olycka. 

Träna på att använda isdubbarna under trygga förhållanden så att du är säker på hur dem ska hanteras. Lägg dig ner på isen och testa dra dig framåt med hjälp av dem. 

Ispik

Ispiken är ditt känselspröt ute på isen. Med den kan du bedöma isens bärighet genom att slå pikens vassa spets hårt mot isen. Ispiken ska flyta, gärna vara utrustad med handledsrem, ha en viss tyngd och en rejält vass spets. En skidstav är ofta för lätt och dess spetsen för vek att bedöma isen med. 

Ta för vana att pika ofta, speciellt när isen ändrar färg, form eller utseende. En snötäckt is är svårare att bedöm visuellt och kräver mer pikning. Med regelbunden övning tränar du upp din förmåga att bedöma isens bärighet. 

Ett litet skjutmått eller liknande verktyg är bra att ha med för att verkligen kunna fastställa isens tjocklek. Kom ihåg att isens tjocklek varierar! En is som bär på en plats är ingen garanti för att hela vattendraget är säkert. 

Ispiken kan också utgöra en bra hjälp för att staka i motvinden och för att hålla balansen. Den kan också fungera som "förlängda armen" även om räddningslina ofta är att föredra då räddaren kan hålla längre avstånd till den nödställde. 

På en plogad bana är behovet av att kontrollera isens bärighet genom pikning mindre än om du beger dig ut på isar bortom plogade banor.

Räddningslina

Tack vare räddningslinan kan vi på ett tryggt sätt, utan att riskera den egna säkerheten, hjälpa en kamrat som gått igenom isen. 

En räddningslina består av en lina och en kastpåse med kasttyngd och flytblock. Linan ska flyta och kastpåsens vadderade kasttyngd bör vara så pass tung att påsen går lätt att kasta långt. 

Räddningslinan ska bäras utanpå ryggsäcken så att den enkelt går att nå med en hand, även om du ligger i vattnet. Ibland kan det vara enklare att du som ligger i vattnet kastar din lina till kamraterna som kan hjälpa dig upp. Se till att räddningslinas ögla alltid är fäst i din ryggsäck så att du aldrig riskerar att förlora kontakten med linan. 

Minst två personer ska vara utrustade med räddningslinor vid varje tur. Helst ska varje deltagare vara utrustad med sin egna räddningslina. Vid färd på plogad bana är sannolikheten mindre att räddningslina ska behöva användas. 

Öva på att kasta räddningslina hemma innan du beger dig ut på isen. Om du missar målet och behöver kasta igen ska linan inte träs in i påsen. Det tar bara onödig tid. 

Flythjälp

Med bra flythjälp blir det lättare att ta sig upp ur en vak. 

En välpackad ryggsäck avsedd för långfärdsskridskoåkning som är utrustad med midjerem och grenrem ger bra flythjälp vid ett plurr. I ryggsäcken ska det finnas ett komplett ombyte (även underkläder och strumpor) vattentätt packat. Ryggsäckar som saknar midje- och grenrem riskerar att flyta och trycka ner ansiktet under vattnet. 

Flytväst erbjuder så klart också en bra flythjälp till både barn och vuxna som befinner sig på naturisar. 

Mobiltelefon

För att kunna tillkalla hjälp om något händer är en mobiltelefon viktig att ha med sig vid skridskoturer. Kontrollera gärna att det finns täckning i området du ska vara eller förvissa dig om vart närmaste täckning finns. Tveka aldrig att ringa 112 om något allvarligt händer. 

Telefonen ska vara vattentätt packad så att den inte slutar fungera även om den hamnar i vatten. Förvara telefonen högt upp på kroppen för att i möjligaste mån undvika att blöta ner den. 

Dagens mobiltelefoner klarar kyla olika bra. Se till att förvara den varmt, gärna nära kroppen, för att maximera batteriets funktion. En mobil batteriladdare (Power bank) kan vara bra att ha med sig. 

Skyddsutrustning

En lämplig hjälm som skyddar huvudet från skador vid eventuella fall är starkt rekommenderat att använda. Även knä- och armbågsskydd kan hindra från att skador uppstår om lyckan är framme. 

Fika och dryck 

Förutom vattentätt ombyte bör ryggsäcken så klart innehålla energi i form av fika och mat anpassat efter dina behov och turens längd. Fikat är inte bara en trevlig stund tillsammans utan blir också ett tillfälle för återhämtning och energipåfyllnad. Kom ihåg att dricka! Även vintertid svettas kroppen vid aktivitet och vätskebalansen behöver hållas intakt. Varm dryck är bra då det kan hjälpa kroppen att hålla temperatur kalla vinterdagar.