Iskunskap

Is är ett fantastiskt material! Levande och föränderligt. Det krävs kunskaper i form av fakta kring isen egenskaper, färdigheter för att prova isens hållbarhet och förtrogenhet av att väga allt samman och fatta beslut för en så trygg färd som möjligt. Kom ihåg att isen bör vara minst 10 cm kärnis för att beträdas. 

Isens svaga punkter

Lär dig isens svaga punkter och att läsa av landskapet för att förstå vart dessa finns. Att studera en karta över området du tänkt åka i kan också öka din förståelse för vattnets lokala förutsättningar. 

Vid sund, grund och uddar trängs vatten samman och blir mer strömt. Varmare vatten från botten kan blandas med ytvatten och isen försämras. 

Vid inlopp och utlopp skapas mer turbulens i vattnet. Från botten stiger varmare vatten till ytan och isen kan bli rejält försvagad långt ut från land. 

Där avlopp rinner ut stiger varmt avloppsvatten till ytan och gör isen opålitligt. 

Via vassrören leds värme från botten till ytan. Därför kan isen vara svag i vassruggar. 

Byggnationer som broar och bryggor bildar ett tak för värmeutstrålningen och hindrar isen från att frysa till. Områden runt broar och bryggor ska man vara uppmärksam med.

Av olika anledningar har vissa små lokala områden svårare att frysa till än andra. Dessa kallas för vindbrunnar. När dessa blir isbelagda kan de utgöra svårupptäckta fällor med svag is. 

Råkar bildas genom att isen pressas ihop (uppråk) och bilda en vall eller driver isär (nedråk) och bildar ett dike när isen hamnar under vattenytan. 

På områden trafikerade av båtar året runt kan rännor uppstå i isen när isen krossas mot båten. 


Isens svaga punkter_Långfärdsskridsko.jpg

Olika typer av isar

När förutsättningarna är de rätta kan is bildas på sjöar, hav och andra vattendrag. Isen är föränderlig och ändras konstant beroende på faktorer som temperatur, solexponering, vind och nederbörd. Det förekommer mängder av olika uttryck för olika slags isar som är olika lämpade att vistas på där vissa är direkt olämpliga för skridskoåkning, trots att bärigheten finns. 

Hos SMHI finns mer info om isar:

Kärnis

Om förutsättningarna är de rätta och isen får växta till ostört, utan kraftiga vindar, temperaturväxlingar eller nederbörd bildas det som ofta kallas för kärnis om hösten och tidig vinter. Den är fast, slät och klar. Beroende på förutsättningarna i vattendraget kan kärnisen ibland upplevas som svart och ibland genomskinlig som glas. Då kan man se bottens växtlighet och de djur som huserar där under. Kärnisar bjuder ofta in till underbara skridskoupplevelser. Men kärnisar kan också innehålla en del svagheter om tillväxten inte varit tillräcklig. Speciellt vid områden där strömt vatten kan förekomma som ex inlopp och utlopp.  

Snötäckt is

När det ligger snö på isen kan den bli inbjudande för olika aktiviteter som promenader, fiske och skidåkning. Det är lätt att tro att en snötäckt is är stabil och stark. I själva verket är det ofta precis tvärt om. Snön isolerar och dämpar is tillväxten och döljer även svaga partier. En snötäckt is är alltså betydligt svårare att läsa än en is utan snö på. 

Havsis 

Isen som bildas på våra hav är mer riskabla än isar på sjöar. Det beror till stor del på att salthalten i vattnet gör isen mindre stark. Ju högre salthalt desto lägre temperatur krävs för att is ska kunna bildas. Ombytliga vattenstånd gör att starkare strömmar kan bildas i haven som snabbt försämrar isens bärighet, framförallt vid sund och grund där vattenmassorna pressas samman ännu mer. 

Ett mer utsatt vindläge gör att isen kan brytas upp. Även mänsklig påverkan i from av båttrafik kan orsaka vågor som i sin tur bryter upp isen så att den driver iväg. Vistelse på havet kräver extra goda is kunskaper och lokalkännedom. 

Våris

Vårvintern är ofta en härlig period att vistas ute på isar. Dagens varma temperaturer och solens strålar kan smälta snö och is för att bilda en hinna av vatten. Ojämnheter slätas ut och när vattenhinnan åter fryser av nattens minusgrader kan spegelblanka isar bildas. Automatisk omspolning skapad av naturen själv. Den morgonpigge kan då uppleva magisk åkning på hård och slät is som påminner om kärnisen. 

Men varma temperaturer och solens strålar påverkar isen på djupet utan att det nödvändigtvis märks på ytan. Det gör vårisar förrädiska. Den hårda ytan kan göra att isen upplevs som homogen och mycket stark men i själva verket kan den hastigt tappa bärighet när solen åter börjar stråla. Försämringen kan gå snabbt och sker snabbast på grunt vatten inne vid land. Därför kan det ibland vara svårt att komma av isen till land senare fram på dagen. En is som upplevs som stark på morgonen efter en kall natt på så lite som 20 minuter förvandlas till svag på våren. 

När isen är tillräckligt påverkad av varma temperaturer och sol blir den rutten. Isen är då pipig och porös. Den håller inte samman och har ingen bärighet, trots att den kan vara 20-30 cm tjock. 

Mer information om is säkerhet

På Issäkerhtesrådets hemsida kan du hitta mer information om säker vistelse på isar. 

Issäkerhtesrådets