Long Track Speed Skating

Long Track Speed Skating (hädanefter Long Track i texten) utövas på is med skridskor. Sporten går ut på att deltagarna skrinnar en förutbestämd sträcka så snabbt som möjligt. Long Track har varit OS-gren sedan 1924 (herrar) och 1960 (damer).

Tävlingssystem

Internationella tävlingar för Long Track arrangeras på en 400-metersoval och genomförs i de huvudsakliga formerna:

• enskild distans
• sammanlagda distanser
• Team Pursuit
• masstart
• Team Sprint
• Mixed Gender Relay

Sammanlagda tävlingar som EM och VM avgörs under 2–3 dagar och man tävlar på 1 eller 2 distanser per dag. I alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per varje 500 meter på varje distans. Det betyder att tiden i sekunder på 1 500 meter divideras med 3 och på 3 000 meter divideras den med 6 osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner.

Vid lagtempo tävlar man i tremannalag där sluttiden beräknas på den sista åkaren i mål. Herrarna kör 8 varv som motsvarar 3 200 meter och damerna 6 varv som motsvarar 2 400 meter.

Vid masstart tävlar max 2 åkare per nation samtidigt. Distansen är för både herrar och damer 16 varv. Under ett visst antal varv i tävlingen delas spurtpoäng ut. De tre första åkarna som går i mål tilldelas plats 1-3, därefter hur många spurtpoäng och därefter vilken sluttid som åkarna har.

Mixed Gender Relay gör sin premiärsäsong iår på seniorsidan under världscup nr 2 och nr 5. Max 4 lag i varje heat, bestående av 1 kvinna och 1 man i vardera lag. Växling sker efter 1 varv, 3 varv, 5 varv och varv 6 avslutas av den sista åkaren i laget.

Skall bli spännande att se utfallet efter att ha genomförts på juniorsidan föregående säsong.

Banorna

Long Track utövas traditionellt på en isad oval som mäter 400 meter i distans. Radien på kurvorna skiljer sig åt från en löparbana som används vid friidrott.

Tidigare tävlade man ofta på utomhusbanor även på världsnivå, till exempel spolades det is på Nya Ullevi (för övrigt världens första konstfrusna 400-metersbana för Long Track). Sedan slutet av 1980-talet hålls allt fler större tävlingar i inomhushallar.

Till OS i Calgary 1988 byggdes en inomhusanläggning med 400 metersbana och för första gången hölls de olympiska Long Tracktävlingarna inomhus. Numera går nästan samtliga internationella mästerskap inomhus och sedan OS 1994 i Lillehammer, har skridskotävlingarna vid OS avgjorts inomhus då det numer är ett krav.

Samtliga isar vid internationella tävlingar är konstfrusna och isen hålls kyld genom ett aggregat som kontrollerar isens temperatur. Idag finns tre arenor som klassas som höglandsbanor och dessa är placerade i Salt Lake City (USA), Calgary (Kanada) och Ürümqi (Kina). Övriga inomhusarenor är klassade som låglandsbanor. Höglandsbanorna har i regel snabbare isar i jämförelse med låglandsbanorna på grund av ett lägre luftmotstånd. De flesta världsrekord för damer och herrar är noterade på höglandsbanor, även om några är noterade på låglandsbanor, däribland det nu gällande världsrekordet på 10 000 m på 12.30,74 som innehålls av Nils van der Poel.

I Sverige arrangeras tävlingar såväl inom- som utomhus på både konstfrusen is och naturis. Sverige saknar idag en traditionell inomhusanläggning som har en 400 meters-oval av internationell standard, dock finns numera en 400 meters inomhusoval i Karlstad som i dagsläget behöver anpassas för att klara internationella tävlingar. De tävlingar som arrangeras inomhus är i bandyarenor där ovalen är 250 meter. I Göteborg finns en 400 metersbana som är täckt med tak och väggar. Den är dock inte helt täckt och saknar ventilation och värme vilket är en bantyp som kallas för Semi-Covered.

Mästerskap

I Long Track arrangeras de internationella mästerskapen

• distans-VM
• sprint-VM
• allround-VM
• "four continents championships"
• EM
• OS

Den säsong som OS infaller arrangeras inte distans-VM eftersom konceptet är detsamma som för OS. I Sverige arrangeras mästerskapen

• sprint-SM för juniorer och seniorer
• allround-SM för juniorer och seniorer
• stafett- och lagtempo-SM för klubblag
• masstarts-SM
• maraton-SM
• ungdoms-SM
• veteran-SM.

För juniorer, seniorer och veteraner genomförs en SM-helg som avgörs under tre dagar.

OS

OS genomförs under en period på 15 dagar. Tävlingarna räknas som en serie enskilda distanstävlingar och mellan dem finns vilodagar inlagda. Sedan OS i Turin 2006 har man följt samma koncept och tävlingsschema. Masstart blev en del av det olympiska programmet under 2018 samt att man enbart kör ett 500 meters-lopp till skillnad från de tidigare två.

Till OS i Sotji 2014 sattes deltagargränsen till 100 herrar och 80 damer vilket innebär ett maxantal på 180 aktiva. Maximalt får varje nation ställa upp med 10 damer och 10 herrar. På distanserna 500, 1 000 och 1 500 meter får varje nation maximalt ställa upp med 4 åkare för damer respektive herrar. På distanserna 3 000 meter för damer samt 5 000 och 10 000 meter för herrar får varje nation ställa upp med maximalt 3 åkare. Uttagningen gällande antalet aktiva för respektive nation och distans förutsätter att respektive nation har uppfyllt de specifika krav som ställs för bli tilldelad maximalt antal kvotplatser. Tävlingsmomentet lagtempo gjorde debut i OS-sammanhang i Turin 2006 med ett nytt och lyckat koncept.

Distans-VM

Distans-VM avgörs varje säsong förutom OS-år och pågår under en period på 4 dagar. Åkaren med den snabbaste tiden för respektive distans koras till världsmästare. Tävlingen sker på distanserna:

• Herrar: 1 x 500 m, 1 000 m, 1 500 m, 5 000 m, 10 000 m, lagtempo och masstart.
• Damer: 1 x 500 m, 1 000 m, 1 500 m, 3 000 m, 5 000 m, lagtempo och masstart.

Sprint-VM

Sprint-VM avgörs varje säsong och räknas som en sammanlagd tävling efter distanserna 2 x 500 meter och 2 x 1 000 meter. Tävlingarna genomförs under en period på två dagar och det är åkaren med den lägsta tidspoängen efter fyra distanser som vinner. För att få delta på Sprint-VM måste den aktive först klara av uppsatta kvaltider för både 500 och 1 000 meter. Tidigare säsonger har varje nation haft minst en kvotplats. Nytt från och med säsongen 2014/2015 är att 13 kvotplatser för damer respektive herrar redan är kvoterade genom den sammanlagda resultatlistan från Sprint-VM föregående år. Resterande platser delas ut i samband med en världscuptävling under säsongens sista världscup som arrangeras i slutet av januari. Totalt får 28 åkare delta för damer respektive herrar och varje nation får maximalt ställa upp med tre aktiva per kön.

Allround-VM

Allround-VM avgörs varje säsong och räknas som en sammanlagd tävling. Det genomförs oftast under 3 dagar där mästaren koras efter 4 distanser där den åkaren med lägst tidspoäng vinner. För att få delta på Allround-VM måste den aktive först klarat av uppsatta kvaltider samt att nationen måste fått en kvotplats tilldelad av International Skating Union (ISU) för deltagande. Totalt får 24 åkare delta för damer respektive herrar och varje nation får maximalt ställa upp med tre aktiva per kön.

EM

EM avgörs varje säsong och räknas som en sammanlagd tävling. Det genomförs oftast under tre dagar där mästaren koras efter 4 distanser där den åkaren med lägst tidspoäng vinner

För att få delta på EM måste den aktive först klarat av uppsatta kvaltider. Nytt från och med säsongen 2016/2017 är att man kvalar till EM genom de 4 första världscuperna. Från och med 2017 växlar EM mellan att vartannat år vara en sammanlagd tävling och vartannat år vara ett distansmästerskap. Nytt från och med EM 2017 är också att tävlingen genomförs även för sprintåkare och inte bara allroundåkare.

Världscupen

Världscupen arrangeras genom en serie av 6 deltävlingar med följande distanser, tillfällen och antal starter för respektive klass:

• 500 meter damer & herrar 6 tillfällen – 10 lopp.
• 1000 meter damer & herrar 6 tillfällen – 6 lopp.
• 1 500 meter: damer & herrar 6 tillfällen – 6 lopp.
• Långdistans damer & herrar 6 tillfällen – 6 lopp.
• Masstart damer & herrar 6 tillfällen – 6 lopp.
• Lagtempo damer & herrar 3 tillfällen – 3 lopp.
• Teamsprint damer & herrar 3 tillfällen -- 3 lopp.
• Mixed Gender Relay 2 tillfällen - 2 lopp.

För damer klassas distanserna 3 000 och 5 000 meter som långdistans. För herrar klassas 5 000 och 10 000 meter som långdistans.

Världscupen räknas som en distanstävling där åkaren samlar världscuppoäng per enskild distans under de 6 deltävlingarna. Åkaren med högst sammanlagd poäng efter världscupfinalen tar hem totalsegern. Världscupen fungerar också som ett kval till distans-VM där de 14 poängmässigt bästa åkarna garanteras en plats i Distans-VM. Under en OS-säsong fungerar de 4 första världscuperna som kval till OS. När världscuperna är avverkade sammanställs en rankinglista med aktiva som klarat av ISU:s uppsatta kvalsystem. Rankinglistan omvandlas därefter till kvotplatser som visar vilka nationer som ges möjlighet att delta på OS. Kvotplatserna är inte personliga utan tillfaller nationen och varje Nationell Olympisk Kommitté fattar slutgiltigt besked. Inför OS arrangerar större nationer (exempelvis Nederländerna) sina egna uttagningstävlingar för att tillsätta de kvoter man fått tilldelade.