Regler och riktlinjer

Regelverk

Samtliga tävlingar som arrangeras och är sanktionerade av SweSports ska följa det internationella regelverket som är framtaget av Internationella Skridskounionen ISU.

Vilka distanser tävlas på?

Traditionellt tävlar man på följande distanser: 500 m, 1 000 m, 1 500 m, 3 000 m, 5 000 m, 10 000 m, masstart, lagtempo, teamsprint och stafett. Samtliga distanser från 500 m till 10 000 m kan startas parvis eller i kvartetter.

Gällande distanser för mästerskap hänvisas till gällande SM-reglemente för Long Track Speed Skating.

Det förekommer även tävlingar på 100 m, 250 m, 300 m och 400 m. Arrangören av en nationell tävling väljer själv vilka distanser som genomförs, liksom om andra alternativa tävlingsformer ska tillämpas.

Hur gör man en startlista?

Parsammansättningen för en distans kan tas fram antingen genom lottning eller genom seedning. Parsammansättningen tas fram av utsedd skiljedomare för tävlingen. För att underlätta administrationen tilldelas i regel varje åkare under tävlingen ett individuellt tävlingsnummer.

Om parsammansättningen tas fram genom lottning delas åkarna för avsedd distans in i grupper, vanligtvis om åtta eller fyra åkare utgående från deras rankningstider. Gruppen med de lägst rankade åkarna (sämst rankningstider) ska starta först och gruppen med de högst rankade åkarna (bäst rankningstider) ska starta sist.

Lottningen sker gruppvis där den först dragna åkaren startar på innerbana i gruppens första par och den andra dragna åkaren startar på ytterbanan i gruppens första par. Därefter fylls paren i gruppen på samma sätt till dess att samtliga åkare i gruppen har lottats in i ett par. Då går man vidare och lottar nästa grupp.

Vid lottning så kan endast gruppen med de lägst rankade åkarna (sämst rankningstider) bestå av ojämnt antal åkare, om så är fallet blir den först dragna åkaren i denna grupp en ensamåkare i första paret på innerbana. Manuell lottning genomförs oftast genom att man lägger gruppens samtliga åkares nummer i en skål eller liknande. Numren blandas runt i skålen och därefter plockas ett nummer åt gången.

Första numret som dras kontrolleras mot åkarens namn. Den hamnar då i gruppens första par på innebana. Den andra siffran som dras ska placeras på ytterbanan i första par osv. Lottning kan också ske med hjälp av lottningsprogram. Parsammansättning kan också tas fram genom seedning utgående från tid eller poäng.

Då tävlar den bäst rankade åkaren mot den näst bäst rankade åkaren, den tredje rankade åkaren mot den fjärde rankade osv. Parsammansättningen sätts ihop med omvänd startordning så att den bäst rankade åkaren startar i sista par för distansen på innerbanan och den näst bäst rankade åkaren startar i samma par fast på ytterbanan osv. Gällande lottning för SM-tävlingar hänvisar vi till SM-reglementet för Long track Speed skating.

Hur gör man en resultatlista?

Resultatlistor kan utformas på olika sätt. Det vanligaste är att sammanställa varje åkares sluttid på genomförd distans. Snabbast tid ger placering 1, därefter i fallande ordning.

Vid tävlingar som genomförs som kombinationer av flera distanser används skridskopoäng. Skridskopoäng baseras alltid på 500 m.

Exempel:

• En sluttid på 40,00 sekunder på 500 m motsvarar 40,00 poäng.
• På 1 000 m delas sluttiden med 2, osv.

Den åkare som efter avslutad tävling har lägst totalpoäng utses till segrare.

För åkare 12 år och yngre sker klassificering alfabetiskt (A–Ö) utifrån förnamn. Ingen tids- eller placeringsklassificering görs.

Vilka banor tävlar man på?

I Sverige tävlas det på 250 m-, 333 m- och 400 m-banor. Ett krav är att banan är måttkontrollerad. Kontakta kommun eller anläggning för hjälp med målning av banan.

Banor kan vara konstfrusna eller av naturis och kan vara placerade inomhus eller utomhus.

För SM-tävlingar gäller följande:

• Ungdoms-SM: 250 m eller 333 m bana
• Junior-, senior- och veteran-SM: 333 m eller 400 m bana

Skridskobanans olika områden

Startområdet

Startområdet markeras med två linjer och anger var åkarna ska placera sig inför start. Startern kallar fram åkarna genom att blåsa i visselpipa och ger därefter kommandot ”Gå till start”.

På detta kommando ska åkarna göra sig klara genom att placera skridskorna bakom den främre startlinjen. Om någon åkare placerar skridsko eller hand/händer på startlinjen och detta uppmärksammas, ska startern kalla tillbaka åkarna och genomföra startproceduren på nytt. Detta kan leda till tjuvstart.

Efter kommandot ”Gå till start” följer ”Färdiga”. Åkarna ska då inta startposition och stå stilla. Rörelse eller start före startskottet leder till tjuvstart och omstart.

När åkarna står stilla avfyras startskottet och loppet är igång. Vid tjuvstart kan startern antingen skjuta två skott eller blåsa i visselpipan.

Efter första tjuvstarten varnas den åkare som orsakat tjuvstarten. Vid ytterligare tjuvstart diskvalificeras åkaren och får inte starta på distansen.

Startområdets utformning kan skilja sig mellan 250 m- och 333 m-banor, men principerna och reglerna är desamma.

Växlingsrakan

Vid individuella lopp ska åkaren alltid växla bana på växlingsrakan. På 400 m-bana och distanserna 1 000 m och 1 500 m startar man på växlingsrakan, vilket innebär att första växlingen sker först efter ett varv.

Om en åkare missar att växla bana leder detta till diskvalificering.

Växlingen ska ske mellan den sista banmarkeringen som indikerar början av växlingsrakan och den kona som markerar slutet av växlingsrakan.

Om två åkare kommer ut samtidigt på växlingsrakan har åkaren från ytterbanan företräde. I övriga fall är det åkaren med högst fart som har företräde.

Det är inte tillåtet att hindra eller stänga åkvägen för motståndaren. Detta kan leda till diskvalificering.

Växlingsrakans längd skiljer sig mellan 250 m-, 333 m- och 400 m-banor, men reglerna är desamma.

Vid eventuell diskvalificering ska skiljedomaren meddela beslutet till berörd åkare och ansvarig coach. Skiljedomaren kan samråda med assisterande skiljedomare och växlingsdomare samt, om tillgängligt, använda videogranskning tillhandahållen av arrangör eller TV-team.

Material från publik eller andra tränare får inte användas som beslutsunderlag.

I lagtempo, teamsprint och masstart sker ingen banväxling som vid individuella lopp. I lagtempo och teamsprint tävlar man på innerbanan. I masstart får samtliga banor användas, inklusive uppvärmningsbanan. Vid 3 × 1 000 m stafett sker banväxling enligt samma regler som för individuella lopp.

Ingång till kurvan och slutet av raksträckan

Slutet av raksträckan och början av kurvan markeras med konor på båda sidor av banan. Detta hjälper åkaren att förbereda sig inför kurvan.

Om en åkare slår bort en kona kan detta leda till diskvalificering, då åkaren bedöms ha varit utanför åkbanan.

Målområdet

På 400 m-bana finns två målområden. Ett är placerat mitt på upploppsrakan och används för 1 000 m, lagtempo, teamsprint och stafett. Övriga distanser har målgång vid slutet av upploppsrakan.

De sista fem metrarna kan markeras med linjer med en meters mellanrum för manuell tidtagning. Detta är inget krav och avgörs av ismakaren.

Målgången är giltig när den främre skridskon har kontakt med isen. En s.k. kick finish, där skridskon inte har kontakt med isen, kan leda till diskvalificering.

Vid mycket jämna målgångar utan eltidtagning eller transponder ska en måldomare avgöra placeringen.

Utformningen av målområdet kan skilja sig mellan banlängder, men principerna är desamma.

Coachens område

På varje bana ska ett coachområde vara uppmarkerat. Endast utsedda coacher får vistas där när deras aktiva tävlar. I området får coachen visa varvtider och coacha.

Efter avslutat lopp ska coachen lämna området och befinna sig på innerplan eller utanför tävlingsbanan.

Man får inte vistas i området om man inte har åkare som tävlar. På 500 m och 1 000 m får endast en coach per åkare vara i området. På 1 500 m och längre distanser är två coacher tillåtna, utom vid kvartettstart där endast en coach per åkare är tillåten.

Coach eller tränare får inte åka runt på uppvärmningsbanan under tävling. Uppvärmningsbanan är endast avsedd för åkare.

Vid behov av kommunikation ska åkaren stanna vid coachens placering eller annat område där tävlingen inte störs.

Vid regelbrott kan varning utdelas, vilket kan leda till att coachen inte längre får vistas på isen. Beslut fattas av skiljedomaren.

Läs mer

• ISU:s Special Regulations Technical Rules Speed Skating Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.