Gå till innehåll
SWESKATING
SWESKATING

Tävling

Tävlingar på skridskor som består av längre distanser kallas marathonlopp, långlopp eller långdistanslopp. Den totala distansen är avgörande, medan banlängd, underlag och typ av skridskor varierar. Sporten har förekommit i olika former genom tiderna, och passar såväl motionärer som elitåkare.

I Sverige körs tävlingar till största delen på sjöisar med plogade banor. Väderförhållanden och iskvalitet är svåra att påverka vilket innebär att vissa tävlingar körs i snöstorm, extrem kyla eller på dålig is. De flesta som tävlar föredrar naturligtvis solsken och fin is, men vissa ser även naturens krafter som en del av utmaningen i sporten.

Marathontävlingarnas distanser varierar mellan 21 km och 200 km. Banan körs ett eller flera varv som ofta är 10 km eller längre, men banlängder ner till 400 m förekommer. Vissa lopp har landpassager, som måste passeras gående eller springande. I samband med de längre tävlingsdistanserna arrangeras det ofta kortare tävlingar ner till 5 km för barn och nybörjare.

Startfältet delas upp i tävlings- och motionärsklasser med gemensam start inom klassen (så kallad masstart). Åkarna kör ofta i klungor där man tar hjälp av varandra för att få skydd mot vinden. I elitklass behövs därför, förutom åkstyrka och teknik, även tävlingserfarenhet för att göra ett taktiskt bra lopp. I andra länder är det även vanligt att man tävlar i lag där man hjälps åt inom laget för att vinna.

De flesta tävlar på hastighetsskridskor eller långfärdsskridskor, men alla typer av skridskor är tillåtna. Valet av skridskor är sällan enkelt, eftersom isens kvalitet och antalet landpassager påverkar vilken typ av skridskor som går snabbast.

Publicerad: 2022-08-16

Senast uppdaterad: 2024-02-13

Författare: Roger Strandberg